Första mars

Jag hade ambitionen att skriva några rader imorse. Så blev det inte. Istället låg jag kvar en stund i sängen och drog mig. Jag har haft en bra dag på jobbet med lagom mycket att göra. Idag är det första mars och jag tänkte dela några bilder från mitt favoritställe. När jag jobbade på Kvarnbacken så gick jag ofta ner till ån på min rast. Pilates på bryggan var något som jag älskade. Det var min plats och min stund. Nu när jag jobbar på US kommer jag inte alls iväg på samma sätt. Ofta måste jag gå ifrån min rast och svara på ett larm istället.
Titta så fint! Behöver ju inte berätta för dig att promenadstråket här är riktigt populärt. Särskilt fina dagar, då får man knappt plats.... Ljuset kommer tillbaka mer och mer för varje dag. Önskar av hela mitt hjärta att ljuset inte behövde förmörkas av oroligheterna som sker. Måtte han ge upp snart! Han som jag inte tänker nämna med namn.
1 ingmarie:

skriven

Har ni ingen "riktig" rast? :-O Om du hat obetald riktig rast ska du inte svara på larm.

Svar: Vi har alldeles för lite personal i förhållande till vårdtyngden. Så det blir lätt så att man går fast man har rast. Behöver helt klart bli bättre på att värna om rasten.v
Hanna

2 Jasmine:

skriven

Hoppas att du kan finna lugna stunder för pilates även nu, trots att din arbetssituation ser annorlunda ut jämfört med tidigare.

Svar: Tack för dina ord om mars i min bullet journal. Det gäller att hitta en nivå av engagemang och tid som passar just dig och dina behov. Kanske kan bullet journaling locka dig med något utöver just planering likt i en kalender. För mig är det en del av att må bra då jag på kvällen tar mig tid att summera dagen som har gått. Min bullet journal hjälper mig även att ha koll på sånt som behöver göras idag och längre fram. Hoppas att du kan hitta en planeringsmetod som passar dig!

Kram

3 Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv:

skriven

Känner direkt att du ska värna om din rättighet till rast. Har själv gjort som du genom åren, men det är stopp på den saken från och med att jag kommer tillbaka till jobbet igen. Mest kanske för att jag börjat inse värdet av mig själv. Man är värd rast för återhämtning och välmående.

Kommentera här: