Hanna

Jag skulle mysjogga...
Idag var motivationen rätt så låg faktiskt. Soffan lockade verkligen men jag tvingade ut mig själv med tanken att mysjogga. Dock när jag sprungit några steg så kände jag att jag hade pigga ben. Hur långt kommer det här räcka tänkte jag och brydde mig inte om att jag var rätt så andfådd redan från start. Benen trummade på i uppförsbacken mot spåret i skogen och jag kände att det här kommer bli kul. Grymt nöjd med dagens pass och det känns att alla intervaller jag sprungit i högt tempo börjar ge resultat! I mitt livs form som kollegan sa i söndags när vi pratade löptest. Härligt. Ska hämta dottern nu så jag uppdaterar säkert något mer ikväll.
 
Ett stenhårt pilatespass och träningsglädje
Ikväll var det dags för veckans mattklass på Friskis och Svettis med Linnea. Det var näst sista gången, buhu. Iallafall när jag åkte dit önskade jag mig ett riktigt tufft pass med lite fler av de svårare övningarna. Utan att säga något till Linnea så var det precis det jag fick. Det var tungt, svettigt och det var fler än jag som tyckte det var riktigt jobbigt. Pilates är verkligen en "fullbodyworkout" så ihop med intervallerna tidigare idag kommer nog min kroppastolle vara rejält mör imorgon. Mör men nöjd.
Bilderna är favoriter i repriser från hösten 2016 när Caroline och hennes man var hos oss. De symboliserar vad Pilates är för mig. Träningsglädje!!
Det här påminner mig om hur kul det är att träna tillsammans. Jag och Rickard tränade mycket tillsammans förut och vi har börjat löpträna tillsammans igen så nu vill jag komma igång med våra parövningar också. Hitta på nya utmaningar tillsammans och tänja på gränserna.
Dessa bilder har du också sett förut men de blir aldrig "omoderna". De kommer allt få hänga med ett tag till.
Ett blåsigt intervallpass
Jag var sugen på att springa fort idag på bana och tvåhundra meter kändes som en bra idé. Det såg inte ut att blåsa så farligt här hemma men på banan där inga hus stoppade upp vinden blåste det rejält. När det friskade i kändes det nästan som att jag skulle blåsa iväg. Jag värmde upp två varv och funderade över vilken tid som kändes rimlig att springa på i den härliga vinden.... Jag landade i en tid som kändes mitt emellan det som jag ville springa som bäst och respektive den tid jag sprang på senast jag sprang just det här passet. Mellan varje intervall gick jag 100 meter. Idag när det var så blåsigt och dant hade jag egentligen behövt en lite längre vila. Efter åtta tvåhundringar kände jag mig nöjd, trött och flåsig vilket var huvudsyftet med passet. Rickard sprang samma typ av intervaller men i sitt tempo så när vi båda var klara blev det en härlig lunch på Max. Jag gillar verkligen deras hamburgare med sallad och bönor till istället för pommes frites och bröd. Känns fräscht och gott.