Hanna

Löpning och pilates
Alldeles rödmosig och dann!
Igår frågade jag brorsan om han ville komma hit idag för att springa en runda och sedan träna pilates. Det ville han. Det blev några härliga kilometer (eller först frös jag men sen fick jag upp värmen) och jag kunde bara tänka på hur lycklig jag blir av att träna. Jag försöker föreställa mig hur jag skulle må om jag inte rörde på mig och ärligt talat skulle jag må väldigt dåligt.
När vi kom in från rundan hade posten kommit med mina nya kläder och jag var bara tvungen att testa dem. Klänningarna var så fina och jag älskade verkligen den långärmade tröjan som jag beställt. Du får se dem i ett annat inlägg. :-) Efter den lilla klädpausen tränade vi ett pass pilates. Mest basic idag igen. Basic ska inte underskattas! Har du tränat något idag?
 
När jag får göra det jag älskar mest av allt
Ikväll hade jag mitt första pilatespass i lokalen här i stan. Jag var på plats en halvtimme innan och fick nyckel samt skrev papper. Känns grymt kul att få komma igång! I veckan kommer det mer information om kommande klasser.
Jag blev så glad över att H, min fina exkollega ville komma och träna pilates med mig ikväll. Hon hade med sig en vän och så hade jag bett brorsan att hänga med. Jag lovade ett basicpassmen jag vet inte om jag lyckades så bra med det, hehe. Eller jo, det blev basic men även basicövningar är tunga. Det blev ett roligt pass med mycket skratt men också hårt jobb.
Såklart jag ska ha tröjor som det står Hannas Pilates på!
 En liten grupp, precis så som jag vill att det ska vara, då blir det bäst!
 
 
Ett beslut?
Kan man bestämma sig för att vara lycklig?
Är lycka mer ett beslut än en känsla?
Kan jag trots tuffa tider ändå bestämma mig för att vara lycklig? Visst kan man känna lycka sig lycklig i specifika situationer. Men den där bestående lyckokänslan, är det en dröm? En utopi, något som inte är möjligt att nå? Jag har inga svar, bara delar med mig av tankar som dök upp i huvudet.