Hanna

När jag får ont i magen
"64 kg. Upp 3 hekto men jag ser det som att stå stilla… Vad det är segt nu, jag vill bara ner till mina 62 och stanna där. Men häromdagen slog det mig att det kanske är såhär jag väger nu? Jag kanske inte kan gå ner till 62 utan att göra våld på mig själv? Jag kanske bara ska stanna? Jag känner mig nöjd, nu vill jag bara träna min kropp så att den blir stark igen men vikten är jag ju faktiskt nöjd med. Men nej. Jag ska fortsätta. ViktVäktarna är ju inte det minsta svårt så det känns mer som en utmaning att orka laga bra och nyttig mat och det ska jag fortsätta med ett tag till."
Du vet att jag för ett tag sedan tog ställning till att inte skriva om vikt. Nu måste jag dock lyfta en sak som många funderar och debatterar om. Claudia Galli Concha har ett samarbete med Viktväktarna och särskilt citatet ovan har många reagerat över. Så också jag. När jag ser bilderna på Claudia ser jag en smal tjej som inte behöver gå ner ett hekto till. Som har den kroppen många drömmer om. Ändå är hon inte nöjd och jag tycker att det är sorgligt. Att hur nöjd man är sitter i hur många kilon man väger. Det viktigaste borde vara att man mår bra och att kroppen fungerar som den ska.
Jag får ont i magen när jag tänker på alla tjejer som ser bilderna och kanske tänker. "Om hon inte är nöjd med den kroppen, varför ska då jag vara nöjd mig kropp". "Jag måste nog gå ner några kilon". Jag tycker inte att hon har personligt ansvar på det sättet. Man har ett eget ansvar att inte läsa det som man mår dåligt av och som triggar. Dock så är sanningen att man påverkas vare sig man vill eller inte och därför är det så viktigt att tänka ett steg längre. Ett inlägg tas inte alltid emot som avsändaren har tänkt sig.
Hennes inlägg har skrivits under hashtagen #mammapepp och jag tycker inte att det är mammapeppigt alls. Mammapepp är inte att uppmuntra till bantning eller att skriva ut exakt antal kilon man har tappat. För mig handlar mammapepp om att må bra oavsett vikt. Att ha en bra balans mellan äta, träna, sova och att inte stressa, det är hälsosamt. Inte jaga kilon hit eller dit.
Det här inlägget tycker jag är bra. Fokusera på det som du mår bra av och jaga inte siffror på vågen!
 
Superfoods - farligt eller?
Jag kan bli så arg och kan inte låta bli att fundera över hur människor tänker. Det är artiklar, länkar och så vidare där man ska vara försiktig med både det ena och andra. Jag tänker på så kallade superfoods, mat som innehåller mycket av det som kroppen behöver för att fungera optimalt.
Man kan ju tro att det nyttiga är livsfarligt. Det senaste jag stötte på var att man bara ska äta si och så mycket av chiafrön så jag googlade. Det enda negativa jag hittade var att man kan bli förstoppad av chiafrön på grund av fibrerna. Ett problem som är enkelt att undvika genom att dricka mycket vatten.
Det är galet egentligen när jag tänker på inlägg om nyttiga livsmedel som man bör vara försiktig med. Är inte det snedvridet? Hur är det inte med alkohol, tobak, godis och så vidare som orsakar så mycket beroenden, död och kostnader för samhället. Hur många människor har dött av att äta grönsaker, dricka aloevera eller av att äta vitaminer? Eller för all del chiafrön. Sätt det i relation till hur många människor som dör varje år av felmedicinering och biverkningar av traditionella läkemedel. 
Att vilja leva ett nyttigt/hälsosamt liv provocerar och jag tänker att det beror på att det speglar människors egna dåliga samvete över att de inte har ork/lust/vilja att göra något annat än det gamla vanliga invanda. Förändringar är jobbigt och det tar tid innan en ny vana satt sig. Tid som många inte har lust att lägga ner.
 
Nej, det är inte att bara äta lite av allt!
Jag blev så provocerad av ett inlägg som jag stötte på häromdagen. Alltså verkligen arg för jag tyckte det var så dumt, okunnigt och fördomsfullt, (nej,jag tänker inte länka). För att göra inlägget kort så handlade det om att LCHF är skadligt för kroppen, både på kort och på lång sikt. Att det inte är någon livsstil utan en diet. Det enda som är bra för kroppen är att äta allsidigt och att motionera. Jag skrev en kommentar där jag belyste att många äter LCHF och mår suveränt bra av det. Jag tänker även på de som har diabetes och har ett stabilt blodsocker sedan de la om kosten till LCHF. Jag berättade om mina triggers, mat som sätter igång en spiral av dåliga matval, bland annat.
Det är inte så enkelt som att om man bara äter allsidigt/lite av allt så kommer man må bra och att det är det bästa alternativet. Ännu mer säker på min sak blev jag när jag läste My:s inlägg. Hon är en tjej som kämpar med sockerberoende varje dag. För många människor är socker ett riktigt rävgift och sätter igång spiraler av val som påverkar dem negativt.
Du ska få läsa ett citat från det inlägget, citatet är bra för det sammanfattar med bara några meningar varför det för vissa är ett bättre alternativ att äta strikt LCHF.
"Idag firar jag 600 dagar fri från alkohol, socker, mjöl, mejerier (undantaget smör) & sötningsmedel. Det är så jag definierar min abstinens. Livet utan de livsmedel som gör att jag blir helt handikappad och bara vill äta, som hindrar mig att leva som mitt allra bästa jag."
Jag blir så arg på människor som tror sig veta allt och ska ha åsikter utan att egentligen veta ett dugg. Människor som lever i sitt eget lilla universum och inte kan se att det kan finnas mer bakom ett beslut än vad som märks vid första anblicken. Det blir så fel när man använder sig själv som "exempel", "det fungerar för mig, då måste det fungera för alla andra också". Dumheter säger jag, så enkelt är det inte.