Hanna

Höst i Tinnerö
Imorse frågade jag Rickard vad han hade för planer för dagen. Inga alls sa han. Bra tyckte jag, då kan vi åka till Tinnerö och njuta av hösten i det soliga vackra vädret.
Vi gick där i godan ro och så tar jag upp telefonen och ser att jag fått mess från brorsan. Vi hade pratat lite löst om att träna pilates idag och det hade jag alldeles glömt bort.... Så det var bara att vända. Men lite sol på nosen fick jag och ett grymt bra pilatespass med brorsan som garanterat kommer kännas.
 
 
Racereport Å-stadsloppet 2018
Idag åkte jag, Sofia, Rickard, Marcus och Sofias vän Emma till Örebro för att springa ett lopp. Sofia skulle springa halvmarathon och vi andra milen. Vi åkte ganska tidigt i förmiddags för att hinna upp till Örebro och hämta nummerlapp och göra oss redo för start. Vädret har varit fantastiskt vackert. Jag var lite bekymrad om jag hade för mycket kläder på mig men det visade sig sen att det var alldeles lagom.
Starten gick vid Tybblelundshallen. Jag var så nervös under vägen upp, träningsvärk i baksida lår och armar efter ett alldeles för hårt träningspass igår och jag kände mig seg. Min målsättning blev milen på en timme. Allt under det var en bonus.
Till slut gick starten, i uppförsbacke. Kunde de inte lagt starten lite högre upp kunde jag inte låta bli att tänka. Ja det här var negativa tankarnas dag. Måste alla springa så fort? Min andning kom inte igång, benen kom inte igång, trots det gick första kilometern i drygt fem min/km. Ett tempo som jag sen inte skulle orka hålla hela loppet men det förklarade att det var tungt med andning.
Efter ett tag kom jag in i andningen och fick en annan känsla. Kunde njuta av omgivningarna och jag funderade över om jag skulle strunta i att försöka få en bra tid och stanna och fota istället. Jag valde dock att fortsätta löpa på mina "härliga pigga ben". De jobbigaste kilometerna var de sista tre, då ville inte mina ben mer. De sista två kilometerna gick det uppför i stort sett hela vägen. Varför utsätter jag mig för det här kunde jag inte låta bli att tänka. Lättnaden var stor när jag fick springa nerför sista biten och in i hallen. Äntligen! Officiell tid blev 55,31 vilket jag är mer än nöjd med. Nu efteråt vill jag såklart springa loppet igen men då ska jag inte köra ett hårt träningspass dagen innan. Eller så gör jag det ändå för det ger väldigt mycket pannben att pressa sig när kroppen helst vill lägga sig ner och inte ta ett steg till.
Efter loppet väntade vi på Sofia och vi räknade med att hon skulle komma i mål runt 1,40. Istället sprang hon in på 1,35. Grymt bra sprunget av oss allihopa. Marcus slog personbästa och Rickard sprang ruggigt bra. Lyckad utflykt!
Mitt inte så perfekta liv
Häromdagen började jag läsa boken ovan. En charmig feelgood-bok. Jag älskar böcker som får mig att brista ut i gapskratt och den här kvalar in i den kategorin. Boken handlar om Katie som drömmer om en karriär i London. Inget går dock som hon tänkt sig. Hon får sparken och hjälper sin pappa och styvmamma att starta upp en glamping. När hennes forna chef kommer dit blir det en lite annorlunda vändning. Men jag ska inte säga för mycket om handlingen, men den är bra. Jag tycker att boken har allt som man kan önska sig av en bok i den här genren. Humor, relationer, en lagom dos av förvecklingar och ja det var nog allt. Läs den om du vill läsa något som garanterat kommer få dig att skratta.