Hanna

En tomte och årets adventsljusstake
Säg hej till min nya tomte. Hon heter Sofia (inte mitt påhitt) och finns på Rusta. Hon sitter väldigt bra där på min polkagrisburk som jag fortfarande inte nallat något av. Det trodde jag aldrig, hehe. Lyktan har Ida gjort på förskolan och det var givet att den skulle stå här på bordet. När ljuset är tänt vill säga, annars vill Idisen ha lyktan i sitt rum. Såklart!
Vi har varit iväg på ett möte med ett av barnen morgonen och därefter åkte jag och Rickard iväg till stan. Det blev ett besök på Rusta och så hjälpte vi Rickards pappa med att sätta upp en hylla. Förra gången vi gjorde det använde vi vattenpass och då blev det galet snett. Konstigt nog. Idag använde vi ögonmått och det nästintill perfekt. Därefter åkte vi vidare till Maxi för veckans storhandling och så hämtade jag Ida på skolan. Hon brukar vilja gå hem själv men igår och idag ville hon inte det. 
I flera år har jag velat ha en kubljusstake och idag slog jag till. Jag vill alltid ha en ny adventsljusstake varje år. Inte förra året, då hade jag samma som året innan. Med ny menar jag inte en helt ny ljusstake utan mer olika varianter på samma ljusstake. Jag tänkte att clementiner får vara dekoration tills vidare. Det är egentligen bara fantasin som sätter begränsningarna på vad man kan stoppa i den. Det slog mig nu att jag förra året köpte ett luciatåg och så hade jag ett par ljuslyktor som ser ut som hus. De ska jag stoppa i kuben så fort jullådorna har plockats fram från förrådet.
 
Äntligen har vi fått vårt staket
Så här såg det ut 2012 när vi flyttade in. Sedan dess har staketet vid själva uteplatsen fått ett lager färg. Det stora problemet har dock varit det andra staketet vid gräsmattan. Förra året fick grannarna nytt staket och vi fick nytt staket på baksidan. Då vårt staket tydligen var utanför tomtgränsen ville hyresvärden flytta några stolpar.  Flytten av stolparna orsakade ett litet (läs stort) strömavbrott eftersom hyresvärden inte kollade upp först exakt var el+telefonledning satt. Det upptäcktes dels när jag och barnen fick stötar i fötterna när vi gick på gräsmattan barfota och det var blött samtidigt. Vid strömavbrottet kom tekniska verken ut på jourtid för att gräva upp gräsmattan och åtgärda det hela. Det blev säkert billigt och bra för vår hyresvärd.....
 
Kul att ha före och efterbilder. Man glömmer så fort hur det såg ut innan förändringarna gjordes. Den där häcken hade jag förträngt och det tog ett par år av tjat innan vi fick hjälp att få bort den. Rickard sågade ner den och ett företag kom och grävde upp den.
Men jag vet inte hur såna här firmor jobbar egentligen. Det tog nästan två månader från att de rev det gamla staketet till att det nya kom upp. De har bara jobbat korta stunder i taget och igår slutade de för dagen när staketet var färdigt och det bara var att sätta upp den nya grinden. De kom imorse och gjorde det jobbet. Ett jobb som max tog en kvart. Kanske är det ett sätt att kunna ta ut mer reseersättning men de skulle ju hinna fler jobb om de arbetade lite effektivare på varje jobb.
Visst är morgonljuset så här i oktober fantastiskt! Nu har tunga moln redan skymt solen men visst är ljuset fint. Helt annorlunda än morgonljuset på sommaren men på ett positvitv sätt. I hörnet planerar jag att anlägga en rabatt. Jag vill ha höga växter närmast staketet och så lägre blommor framför. Men det blir nästa års projekt.
Så fort jag är frisk ska jag ut och dra upp tistlar i rabatten. Jag läste att om de får växa till sig innan man drar upp dem så orkar de inte växa upp lika snabbt igen eftersom det har tagit så mycket energi från växten att växa. Jag tycker det stämmer för förra gången jag drog tistlar så tog det minst en vecka innan de kom upp igen jämfört med en dag när jag drog dem när de precis kommit upp. Men det har jag nog skrivit om tidigare så jag ska inte tjata om det.
Om två år kan staketet målas. Det är ett behandlat trä så det måste utsättas för väder och vind innan det går att måla. Jag vill såklart ha det vitt. Det kommer bli så fräscht. 
En del av min farmor
Under rensningen av förrådet så plockade jag fram alla fina grejer från min farmor. Några av sakerna hamnade på min stringhylla och en del annat står på bänken i vardagsrummet. Jag älskar känslan som köket fick. Det blev så mycket hemtrevligare på något sätt. En del av min farmor lever nu kvar i mitt hem. Det gör mig glad. Det namnet som jag fick av mina föräldrar var Hanna Therese. Men när jag var 12-13 (kommer inte ihåg exakt) så ville jag ta min farmors namn också. Hanna, Therese, Elisabeth är mitt fulla namn.