Hanna

Mitt jobb är inget "enkelt" jobb
Jag och mina kollegor har pratat om vad vi gör en dag på jobbet. Hur många olika uppgifter och yrken som automatiskt blir inbakat i undersköterska. En vanlig dag ger jag och mina kollegor personlig omvårdnad men vi gör även en massa annat. Uppgifter som kvalar in på dessa yrken utan problem:
  • Frlsör
  • Kock
  • Städare
  • Manikyrist
  • Psykolog
  • Vaktmästare
Det är inget lätt jobb och vem som helst kan inte göra det jag och mina kollegor gör. Det krävs hjärta och fingertoppskänsla. När ska jag ringa sjuksköterska, när kan jag avvakta, när är det akut? Kan jag ge den här medicinen nu eller måste jag vänta. Vad måste jag tänka på kring waran. En person är ledsen, vad kan jag säga, vad måste jag överlämna till sjuksköterska? Hur ska jag bemöta oroliga anhöriga? Dessa är bara en bråkdel av allt som en undersköterska tar ställning till varje dag.
Det är dags att yrket får den uppskattning och cred som vi är värda. Yrket har setts ner på under alldeles för lång tid och det är hög tid för förändring! Det är definitivt inget lätt jobb som vem som helst klarar av.
Jag sprang ett lopp
Jag ville springa ikväll och funderade på  supertusingar på bana. Men så såg jag att brorsan skulle springa Liu-loppet och då ville jag springa det istället. Det är alltid bra med ett tempopass och eftersom det är något jag verkligen inte tycker om så passar det perfekt att göra det på tävling. Jag ville springa en mil och jag har inte sprungit en mil på träning under hösten. De senaste veckorna har jag inte löptränat särskilt mycket alls utanför matcherna. Jag behöver ta tag i mitt liv igen med andra ord. Det var med sega ben jag gav mig iväg. I starten tyckte jag att alla sprang om mig och i ett tempo som inte är på min nivå. Alls. Över huvudet taget. På den här banan springer man två varv på en fem kilometersbana. Uppe i skogen är det mest nerför så det är flackt och lättsprunget. I normala fall. Idag var det geggigt och stora vattenpölar på sina ställen. När jag började närma mig varvning så kände jag inte alls för ett varv till men jag är ju inte den som ger mig så jag körde på. Idag när jag sprang upplevde jag inte andningen som det stora problemet utan att mina ben kändes så sega och tunga. I mål kom jag till slut och klådde fler killar än tjejer. Det var 24 tjejer som sprang milen och vinnaren på milen i damklassen sprang på 32 nånting.Grym tjej, jag tycker det är häftigt att kunna springa i den farten. Det gick hur bra som helst för Rickard som kom under 18 minuter på fem kilometer. Jag sprang på 58,39 vilket jag är riktigt nöjd med, med dagens förutsättningar.
Pilates på cadillac
Fräsigt namn, eller hur! Ikväll åkte jag och Rickard till en pilatesstudio i Norrköping. Jag var inställd på en klass på matta men vi fick värma upp på matta och sedan fortsätta träningen i pilatesmaskinerna. Rickard gjorde övningarna på reformer och jag gjorde övningarna på cadillac. Spiralerna som ni ser ger ett visst motstånd vilket ger en extra dimension i övningarna. Ikväll fick jag jobba på ett litet annorlunda sätt. Jag är till exempel inte van vid att jobba med ryggen i neutral position och sedan blev jag medveten om andra saker som jag gör utan att tänka på det. Min höger fot till exempel lever sitt eget liv. Jag kommer garanterat ha träningsvärk imorgon. Det är precision ända ut i fingerspetsarna och den som säger att pilates inte är träning kan inte ha mer fel. Jag ser fram mot nästa gång!
Studion vi var på heter LS Pilates place och ligger i Östgötaporten, fotbollsarenan där IFK Norrköping spelar. Hon har nu under september prova på-erbjudande: gå två för en. Passa på vetja om ni bor i närheten.