Det känns när disciplinen är obefintlig

På torsdag drar min pilateskurs igång igen. Det är inte en dag för tidigt med tanke på min obefintliga disciplin kring min pilatesträning. Pilates brukar göra mig gott men idag kände jag bara hur svag jag blivit av allt slarv. Gör om och gör rätt typ. Jag har inga ursäkter för att inte göra det jag vet att jag mår bra av. Inget annat än dåliga ursäkter iallafall. Så varför ska det vara så svårt? Är det kanske stenåldersmänniskan som tycker att jag ska spara på min energi. Vem vet, kanske finns något som jag måste fly ifrån. 
Dåliga ursäkter till trots så tog jag tag i mig själv och tränade 30 minuter pilates. Efter gårdagens träningspass med tonåringen kändes det såklart. Om jag bara kan hitta lite disciplin nu till att fortsätta så kommer det bli super. Vet ju hur mycket kroppen behöver den här typen av träning. Så konstigt det där. Jag är bra på att tipsa andra men jag är inte lika bra på att följa mina egna råd. Appropå den här bilden som jag la ut i min söndagslista igår.
 
1 ingmarie:

skriven

Intressant! Jag har inga problem att göra sånt jag gillar. Det har högprioritet och kräver minimalt med disciplin.
vad är det liksom som gör att du inte gör det?

Svar: Jag har inget annat att skylla på än att jag är bekväm..... Löpningen kan jag övertala mig själv till eftersom jag har fotbollen. Med pilates är det annorlunda. Inte egentligen men i mitt huvud känns det så.
Hanna

2 ingmarie:

skriven

jag tror du bara måste bestämma dig och skita i det bekväma. :-) Kanske också dra ner på ambitionerna ett tag och tänka att även 10 minuter räknas så du får in rutinen igen. Det är lätt att lägga ribban där man var innan man slutade.

Kommentera här: