Det magiska vita pillret

Den "enkla" vägen. 
Den väg där man slipper tänka själv
Den väg som kräver minst ansträngning
Symtomlindra genom att ta ett piller eller två
Hur många har inte försökt att göra en livsstilförändring och inte lyckats.
Hur ofta hamnar man åter i det träsk där man inte vill vara? 
Jag kan bara gå till mig själv och min mage som jag haft problem med i så många år. Min mage som gjorde att jag över huvudet taget gjorde en sådan extrem kostomställning som att äta ketogen kost för ett par år sedan. Under den tiden var min mage glad, jag kände mig pigg men jag kunde inte springa fort eftersom kroppen inte var riktigt adapterad till att använda fett som energi istället för kolhydrater. Jag tröttnade, mest på grund av den sociala aspekten. Mat är en så social grej. Även om det viktigaste inte är att man har samma sak på tallriken utan just att få umgås med sina nära och kära.
Mina egna teorier kring min mage:
- för mycket sötningsmedel
- för mycket bubbelvatten
- för mycket gluten
Någon kanske nu tänker att gå till doktorn och yepp det har jag varit. Fick medicin som inte tog bort mitt problem med värk i magen. Borde kanske kolla upp det igen men jag vill ju inte få en massa piller utskrivna utan jag vill isånafall veta varför jag får ont och exakt vad jag reagerar på. Men nu var det inte egentligen min mage som inlägget skulle handla om.
Jag läste en så bra och tänkvärt sak grej hos Martina för ett tag sedan. Visst är texten en aning provocerande men jag tror att man behöver bli lite provocerad för att börja fundera över sin egen situation. Dels det men också lite komma till botten och känna att nu är det nog. Jag tror att det är svårt att verkligen kunna ta tag i sin situation innan man verkligen nått botten.
 I hälsa finns inga pengar.....
Jag kan bli provocerad av det här att doktorn ska lösa ens problem. Skriv ut ett piller så blir allt bra. Bli trött på det faktum att det fokuseras så mycket på symtomlindring istället för att gå till botten med orsaken. En tänkbar anledning till det: follow the money. Det går inte att ta patent på friskvård eller att tjäna pengar på det naturliga. Stålarna finns i patent. Men hur mycket hälsa ger det egentligen. När man blockerar kroppens signaler med kemiska substanser? Jag tror att för att komma tillrätta med de stora livsstilssjukdomarna som diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar så är det inte mer forskning som behövs. Vi vet mycket väl vad som behöver göras. Det behöver satsas mer på friskvård och förebyggande åtgärder.
 
1 Jennifer:

skriven

Jag gör min ST i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral. Skriver aldrig någonsin ut en medicin till de patienter jag träffar om det i första hand finns livsstilsförändringar som kan hjälpa. Dessvärre har det i många fall gått alldeles för långt så att en livsstilsförändring inte är tillräcklig i det akuta skedet utb snarare förenat med fara att endastgämvisa till det, exempelvis nydebuterade diabetiker med p-glukos > 15. Dessa patienter blir naturligtvis ändock remitterade till dietist för kostgenomgång och majoriteten ordineras även fysisk aktivitet på recept. Detsamma gäller även psykisk ohälsa endast i undantagsfall som jag skriver ut ex antidepressiva läkemedel vid första kontakten utan alltid någon form av terapi i första hand. Känner ingen kollega som inte handlar på samma sätt, d v s läkemedel i andra hand om alternativ finns. Om du skulle komma till mig med din onda mage skulle du få lämna såväl prover som odlingarför att utesluta intolerans och bakterier. Om inget napp där skulle jag sannolikt remittera dig vidare till gastro för mer utförligare utredning.

Svar: Du låter som en läkare jag gärna träffat. Tycker alltid att läkare fokuserar på piller istället för orsak.
Hanna

2 Tess:

skriven

Jag håller med! Det behövs även inom arbetslivet. Förebyggande så att personal inte blir sjuka. Personaltäthet, arbetsmiljö, villkor, ens egen upplevelse...allt påverkar. Och blir man sjuk av sitt jobb så är det ingen som hjälper en eller tackar en. Jag blev inte sjuk av mitt jobb utan har kronisk smärtproblematik sedan tonåren. Flera diagnoser. Är medicinrestriktiv både för att jag är känslig (smärtstillande påverkar magen negativt t.ex.) och inte vill bli beroende eller att medicin slutar funka för att jag tagit mycket. Jag har möjligheten att göra det, så är tacksam för det. Men en medicin måste jag ta. Tack vare den klarar jag att motionera och träna och DET hjälper min kropp. Utan medicinen klarar jag inte träningen tyvärr och då blir min kropp sämre. Så jag ser den som ett steg till mer välmående, men inte en quick fix och absolut inte en universell lösning :-)

Svar: Då har du ju fått en ordentlig utredning och tagit reda på varför du har dina besvär. Det är ju en annan sak än när läkare bara fokuserar på symtom och skriver ut piller utan att veta varför patienten mår som hen gör.
Hanna

3 Malin:

skriven

Du har så rätt i det du skriver ❤️

4 ingmarie:

skriven

Pengar finns ju helt klart. Alla dessa meningslösa tester, restriktioner och icke färdigtestade sprutor kostar miljarders miljarder. Tänk om man lagt det på förebyggande i stället... Men just det ja! det finns ju inga pengar i att folk håller sig friska...

Kommentera här: