Jag tror att jag kommer bli tvungen att grotta ner mig igen. Den här gången i historia. Vad ligger egentligen bakom kriget i Ukraina är min frågeställning. Kollade lite kort idag och det har varit krig mellan Ukraina och Ryssand sedan 2014 och annekteringen av Krimhalvön. Det är alltså ingen ny konflikt.

Anledningen till att jag känner att jag behöver grotta ner mig är för att jag vet inte vad jag ska tro på längre. Med coronapandemin var det så enkelt. Siffror, statistik och data talade emot det som media basunerade ut. Det var lättare att kritisera hanteringen eftersom det som basunerades ut inte stämde med det som jag kunde läsa mig till. Skrämselpropagandan var så tydlig.

Jag följer många människor som delar sina tankar kring Ukraina, eller snarare memes som hävdar, jag ska inte säga konstigheter men perspektiv som inte kommer fram i medias vinkling av krisen. Kritiken handlar framförallt om medias hantering av informationen. Och det har gjort mig lite lost faktiskt. Jag behöver mer kunskap! Enklaste är att undvika dessa personer istället men sådan är inte jag. Dessutom delas det mycket som jag helt och fullt håller med om. (Inte om Ukrainakrisen dock, där är jag helt enkelt inte neutral. Jag har tagit parti för Ukraina, bäst förtydliga om någon undrar.)

Så då kommer vi in på det jag ville skriva om. Hur vet man egentligen vilken fakta som är sann? Beroende på vilken kanal man använder sig av så får man olika bild av det som händer. Jag tänker att att precis som med pandemin är det två sidor av samma mynt. Om du och jag är med om exakt samma upplevelse så kommer vi återberätta den på olika sätt och vi kommer ta med oss olika minnen från händelsen som påverkar oss på olika sätt. Ibland positivt, ibland är det negativa minnen och vissa saker är såklart lika. Jag tror på att det är viktigt att oavsett kanal att inte bara vara källkritisk utan också faktakritisk. Vem står bakom källan, vilka syften har personerna. Har det med pengar att göra? Kan man verifiera faktan på flera olika ställen. Är det rimligt?

För min egen skull ska jag börja läsa. Och med de orden säger jag godnatt. Jag är så trött idag, som vanligt mycket att göra på jobbet och nu orkar jag inte mer för idag. Men dessa tankar kom över mig så jag ville dela dom med dig. Bara lite allmänna reflektioner så här på kvällskvisten.