Hanna

Mitt löparår 2018
Vilket fantastisk löparår jag haft. Jag har fått vara frisk och kunnat träna så mycket som jag har velat. Det är helt fantastiskt att känna i kroppen hur mycket bättre form jag är i nu. Att tänka tillbaka på var jag var när jag började och hur mycket det är som hänt. Fantastiskt!
Årets prestation:
Victorialoppet där jag slog personbästa på både tre kilometer och fem kilometer.Jag hade en dålig inställningn hela dagen på grund av att det var så varmt och jag satte mina förväntningar lågt då jag inte ville bli besviken. Hellre då att andra hållet att jag inte har så höga förväntningar. Loppet är nio kilometer och jag sprang på min näst snabbaste tid. Hur nöjd som helst! Jag tycker inte om att springa i värme men i det här loppet var jag så illa tvungen. Då fick jag klart för mig att jag kan. Det handlar bara om att bita ihop. 
Hur många lopp har jag sprungit?
Blodomloppet 5 kilometer
Byrundan 8 kilometer
Karhu run 6,2 kilometer
Victorialoppet 9 kilometer
Höstfemma 5 milometer
Liu-loppet 5 kilometer
Å-stadsloppet i Örebro 10 kilometer
Jätten Bule-löpet 5 kilometer
Inte utan min andra halva! 💖
Roligaste tävling: 
Det måste vara ovan nämnda lopp, Victorialoppet. Publikfesten och stämningen. Borgholm är en fantastik ort att springa i. Särskilt nere vid hamnen.
Jobbigaste tävling:
Lätt Byrundan i Gamleby. Där kan man välja om man vill springa fyra eller åtta kilometer. Jag valde åtta kilometer och blev lite skrämd av J som menade på att det bara var uppför och nerför. Jag avskyr att springa uppför så där och då ville jag bara gå hem. Som tur var så var det inte så illa som han sa. Fast höstfemman i Åby kommer inte så långt efter. Varje år funderar jag över varför jag utsätter mig för att springa höstfemman. Trots det vill jag ändå springa loppet varje år.  
Konstigaste känsla?
Att springa Liu-loppet utan Rickard. Vi brukar alltid springa tävlingar tillsammans. Inte bredvid varandra då han springer ett helt lopp i vad som är min snabba intervaller-fart. Men vi är på samma ställe före och efter och det kändes skumt att han inte var med. Kommer dock inte ihåg varför han inte sprang. Kan det varit styrelsemöte i domarklubben kanske, äh, jag minns inte. 
Kan jag vara gladare, kommit i mål på Blodonloppet på en riktigt bra tid. Älskar den känslan. Dels tagit ut mig och sedan endorfinerna som flödar i kroppen som gör att jag känner mig oövervinnerlig.
Jag ser fram mot att får starta 2019 i bättre form än vad någonsin varit. Från och med nu kan det bara bli ännu bättre!