Det känns som godmorgon för mig men det är ju lunch. Tiden blir helt konstig efter att ha jobbat natt. Idag gick Region östergötland ut med personlig lockdown i två veckor framöver. Det innebär att man bara får träffa närmsta familjen, det vill säga de man bor med och om man kan så ska man jobba hemifrån. Smittspridningen är just nu katastrofal och för att sjukvården ska ha en chans att hinna med behöver alla ta sitt ansvar. Kanske går lite emot ett tidigare inlägg där jag delade ett inlägg om att ta bort restriktioner och öppna upp, då var läget dock inte lika allvarligt som nu.

Jag ser också hur jag och mina kollegor sliter, hur vi är underbemannade, hur folk blir drabbade av andra sjukdomar. Andra sjukdomar tar inte en paus bara för att vi är mitt i en pandemi. Fortfarande blir inte majoriten allvarligt sjuka men tillräckligt många för att en redan nedbantad vård ska bli ännu värre. Vi räcker inte till och om den här vårdtyngden fortsätter så kommer vi snart inte ha någon sjukvårdspersonal. Därför måste vi alla göra det vi kan.

Jag har dock inte ändrat mig varken med vaccin eller vaccinpass. Jag tycker fortfarande att vaccinpass är bland det dummaste som regeringen just nu slänger en massa pengar på. Särskilt eftersom vaccinet inte ger en livslång immunitet. De räknar med att man kommer få vaccinera om sig precis som med vanliga säsongsinfluensan. Man vet heller inte hur länge man har skydd. Eller har du läst någon annan information så får du gärna dela med dig till mig. 🙂

Så med det sagt tänker jag fortsätta inlägget med Elisas fem en fredag. Den här veckan är temat kunskap.