I limstensgruvan i Tryggeboda
Idag åkte vi på utflykt igen, färden åkte norrut till Limstensgruvan i Tryggeboda. Vi åkte genom mina gamla hemtrakter, nämligen Laxå. På vägen dit blev jag och Rickard nästan traumatiserade. Usch vad otäckt det var. En bil svängde över på fel sida vägen och körde där en stund, fast det kom en mötande bil. Det var sekunder från att smälla. Sjukt obehagligt. En stund senare när vi körde på en smal liten skogsväg fick vi möte och puckot körde typ mitt i vägen och det fanns inte särskilt mycket plats för att mötas. Rickard som körde var bara sekunden från att veja ner i diket.
Fram kom vi till Limstensgruvan till slut iallafall. Så här på långfredagen var det ganska mycket folk. Bland annat en grupp på tio personer. Kändes inte alls bra men vid själva gruvan gick det ju att hålla avstånd iallafall.
Den lilla fjärilen räddade Samuel från vägen, han ville inte att den skulle bli ihjältrampad.
Man får gå ungefär 700 meter fram till gruvan. I princip uppför hela vägen. Det är ett otroligt häftigt ställe. Men kanske lite för litet för att ha åkt så långt. Limsten är ett annat namn för kalksten. Sista brytningen av kalk skedde under 1800-talet.
Eftersom vi var i mina gamla omgivningar så åkte vi till kommunalbadet där jag badade som barn. Men vad mycket mindre allt ser ut nu som vuxen. Vi satt en stund på stranden, jag, Rickard och Samuel. Alex och Ida roade sig med att kasta kottar. Jag ville även gå till andra sidan udden men det var så blött i marken så vi ville inte knalla till udden. Blöta fötter är inte så kul. När jag var barn fanns det mycket huggormar i skogen så mamma ville aldrig att vi skulle gå dit. Ett minne är även när jag och brorsan åkte skridskor på sjön. Roliga minnen!
skriven
Vad roligt att ni var vid Kommunalbadet. :D Jag, Bea, Niklas och hans ex Emilia var där förra sommaren och då gick vi över till "Vita sand" som stället mamma varnade oss för som barn. Jag kommer dock inte ihåg att det fanns huggormar där. :/