Idag tänkte jag avliva ett gäng myter som finns kring ketogen kost. Ketogen kost är strikt LCHF (dvs mindre än 20g/kohydrater dag), det är bara två olika namn för egentligen samma sak. Det kommer en del två på det här inlägget med.

Men hjärnan behöver ju kolhydrater?

Ja, men inte från mat. Den lilla mängd som går åt tillverkar kroppen enkelt själv. Resten av energiförsörjningen får hjärnan av ketoner.

Nej, att mättat fett är en orsak till sjukdomar i blodkärl och hjärta är en seglivad feltolkning av en gammal forskningsrapport. Idag visar evidensen att vi behöver mer mättat fett, inte mindre. Ett boktips är "Ett sötare blod" av Ann Fernholm. Hon avlivar effektivt myten om mättat fetts "farlighet". 

Både ja och nej. När man lagt om kosten till lågkolhydratskost är det vanligt att känna sig trött. Så det bästa är att börja med att inte vara så strikt utan börja långsamt. I våras när jag åt ketogent så var jag både trött och trögtänkt. Nu när kroppen är van känner jag mig istället pigg och skärpt.

LCHF kan inte vara bra i längden då det är så extremt...

Ska man hårddra det så går man tillbaka till en mer naturlig kost där man utesluter mycket som inte är bra för kroppen. Till och med livsmedelsverket rekommenderar att man drar ner på sockret. Så vad är då egentligen extremt? Det är så många som blir sjuka av dagens kost och metabolt syndrom (typ 2 diabetes och hjärtkärlsjukdomar) är direkt relaterade till mindra bra matvanor.

Kött leder inte till cancer hos en frisk person. Däremot bör man vara försiktig med processade köttprodukter (som mitt bacon...) Jag läste att riskerna med för mycket socker är större än riskerna som eventuellt kanske finns med kött. Köttintaget ska heller inte vara extremt mycket utan hållas nere. Räkna med mindre än ett gram per kilo kroppsvikt om dagen. Att tänka på är att 100 gram kyckling inte är 100 gram protein.