Den här veckan har ju min kropp känts alldeles fel och dann. För lite sömn, för lite vatten gjorde att jag kände mig alldeles spak igår. På grund av det så har jag inte tränat något sen jag cyklade ett gäng mil i helgen. Sprungit har jag inte gjort sedan jag och Rickard sprang löptestintervaller förra torsdagen. Jag är helt klart ganska dålig på att ta hand om mig själv. Jag vet vad jag borde göra men så blir det tvärtemot..... 

Så idag gav jag mig iallafall ut. Benen var sega såklart. Dels av värme men också cyklingen till och från jobbet. Jag vill så gärna bli den där som kan transportcykla till jobbet och trots det kunna springa. Det blev ett bra försök idag. Första kilometern var såklart apseg men sen kom jag igång. Så länge jag springer mina pass på under 6 minuter/kilometer så är jag nöjd. Det ger mig lite hopp!