Hanna

Gästblogg: Sofia Lissmyr
Hej! Idag har jag fått glädjen att presentera min allra första gästbloggare någonsin. Fina Sofia Lissmyr kommer idag dela med sig av en glimt av sin historia. Tack så mycket för att du ville gästblogga hos mig! Jag är så glad över att jag hittat till dig och din blogg. Du är fantastisk!

"Godmorgon alla fina! Det har varit jul och för många är julafton en underbar dag men så är det inte för alla. För vissa så är det är en dag då alla samlas, det bokstavligt talat sprutar glädje i flera timmar, alla dricker julmust istället för alkohol och det blir en minnesfull dag. Men denna dag kan även vara helt annorlunda för andra, det bokstavligt sprutar ångestkänslor i kroppen i flera timmar, i glasen finns inte julmust utan alkohol och det enda man minns från denna dag är ensamheten man känt. Jag är en av de sistnämnda personerna...

Jag var bara två år, en liten tvååring som såg livet med en massa färgglada färger. Jag visste varken vad alkohol eller ångest var för jag var bara ett litet charmtroll som var rädd för tomten. Det är sant, det största problemet jag hade då var att jag var rädd för tomten. Jag visste knappt vad julen var och det enda jag märkte var att jag fick ovanligt många paket och det var ju inget jag var van vid. Det enda som gjorde att jag fick ont i magen var allt godis jag hade tryckt i mig och jag märkte inget som hände runt omkring mig. Jag märkte aldrig det där vinglaset eller ölburken som nästa var viktigare än mig. För jag var bara en lycklig liten två-åring som firade jul!

Jag växte upp till en liten osäker tjej som nu började se mer än bara färgglada färger. Jag började nu se svart och vitt. Jag var som vilket annat barn som helst, jag stod fönstret och väntade på tomten och när jag såg honom komma med sin lykta så skrek jag av glädje. Jag satt där på golvet med en massa paket runtom mig och jag minns en jul specifik. Jag hade fått en barbiebil med hästsläp och det började jag genast leka med. När jag satt där på golvet och lekte så sneglade jag även på vissa vuxna och jag började redan nu vid den åldern märka att något var fel. Jag kände bara i min mage att något var fel men jag visste inte riktigt vad mer än att dom luktade annorlunda och betedde sig annorlunda. Jag fick ofta dom där kalla, dåsiga blickarna emot mig och jag blev rädd men vad var jag rädd för? Jag förstod ju verkligen inte varför jag kände mig rädd för personer jag inte tidigare varit rädd för.

Jag hade nu fyllt 12 år, jag var alltså ett barn som redan hade börjat hata julen. Ena julen var jag hos min mamma, där behandlade dom mig som ett litet barn. Jag vet inte varför dom ville att jag skulle vara mindre än vad jag egentligen var, kanske var det för att jag inte skulle märka all alkohol som dracks. Kanske var det för att det var enklare att låtsas som att jag var mindre än att ta bort alkoholen helt på julafton. Den andra julen var jag hos min pappa, där blev jag behandlad som en 20 åring. Där fick man växa upp för att helt enkelt få ta hand om sig själv medans ölburkarna bildade en hög på bordet. Jag krävde inga julklappar av någon av mina föräldrar, det enda jag krävde var deras kärlek och uppmärksamhet.

Jag hade nu blivit en 16 åring tjej som knappt orkade bry sig om julen och bara att få höra ordet jul gav mig sådan grov ångest. Jag bodde vid detta laget varken hos min mamma eller pappa längre utan hos en annan kvinna. En helt underbar kvinna som försökte göra allt för att ändra min syn på julen, så hon tog mig till hennes mans släktingar för att fira julen. När jag klev in genom dörren så skrek min kropp nej, ångesten steg upp över mina öron för det var inte där jag skulle vara. Jag kände mig som den fula ankungen som var på helt fel ställe och att jag enbart var i vägen. Alla öppnade sina armar åt mig men jag klarade inte av att besvara någon för jag kände mig inte hemma. Det enda jag kände mig där och då var att jag var misslyckad eftersom jag inte var med min mamma och pappa men hur skulle jag kunna vara det när den ena är i Sverige och den andra i Thailand? Den julen fick jag inte ens god jul från dom och hela julafton så hade jag sådan ångest för frågorna i min skalle snurrade runt. Jag tänkte hela dagen "varför älskar dom inte mig"?

Några år hade gått och jag hade nu växt upp till en söndertrasad människa som helst av allt skulle sluppit julen men för första gången så hade jag ett hopp om att denna jul skulle bli bra. Jag var nämligen gravid med min älskade son och var tillsammans med vad jag trodde var mannen i mitt liv. I början på julen så kände jag mig faktiskt lycklig, jag kände min son sparka och jag var så kär men allt gick snart utför. Som vanligt så skulle alkohol finnas men även denna jul så skulle jag vara med en man som misshandlade mig psykiskt och även den julen fick jag mig ett lass med skit i ansiktet. Det enda bra med den julen var min älskade son som sparkade glatt i magen när jag höll handen på den. Han var min lilla diamant!

Tiden hade hoppat fram och det var dags för ytterligare en julafton! Denna gång fanns det inga sparkar i min mage för min lilla älskling fanns inte längre hos mig. Han firade jul hos den familj som han hade flyttat till. Denna jul var den första julen utan honom och det gjorde så ont i mitt hjärta, att veta att han inte fick fira jul med mig gav mig en sådan grov ångest. Han var så liten att han knappt visste vad en jul var så för honom var det nog inte så stort men för mig var det hela världen. Jag hade ju lovat mig själv ända sen jag var barn att jag skulle aldrig göra som mina föräldrar gjort mot mig åt mina barn. Jag skulle aldrig dricka alkohol på jul eller svika honom på något som helst sätt och här sitter jag utan honom. Skuldkänslorna tog över min kropp så pass mycket att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Den julen önskade jag att allt såg annorlunda ut och att jag hade min lilla älskling hos mig!

Åren har gått och jag har nu blivit 23 år, jag har under hela mitt liv hatat julen för det enda den har gett mig är ångest. Jag har enbart förknippat julen med alkohol och annan slags smärta för alla känslor kommer på besök. Varje jul så har jag varit rädd för att inte ens få ett god jul sms ifrån mina föräldrar. Jag har varit rädd för att känna mig ensam, övergiven och oälskad. Det är det allra värsta med alla jular, att jag går och är rädd för att inte ens få höra något av dom som borde finnas där i vårt och torrt. Jag är van att känna mig oälskad av dom och det har jag lärt mig att leva med men på julen så svider det extra mycket i mitt hjärta för jag tänker på alla som har sina föräldrar. Nu har det varit jul och jag har tröttnat på att känna såhär. Jag orkar inte känna såhär livet ut för julen kommer oavsett om jag vill eller inte. Denna jul hade jag tur för jag har min älskade sambo, världens bästa människa att fira jul med. Vi ska bygga upp våra traditioner, enbart dricka julmust, älska varandra så mycket som det bara går och enbart tänka på varandra. Jag känner mig redo för att sluta hata julen, jag vill börja älska julen lika mycket som min sambo gör. Den enda jag ska tänka på och sakna är min älskade son!

Så det jag vill säga med detta inlägg är! Även fast man kanske inte kan tro att barn märker av alkoholen så gör dom det. Dom förstår ju såklart inte vad alkohol är men dom förstår och känner att något inte är som vanligtvis. Jag vet hur dom känslorna är för jag har ju själv varit där jul efter jul.

Ett barn ska enbart ha ont i magen av allt den ätit, inte av oro.

Ett barn ska bara ha ett problem på julafton och det är att veta vilket paket den ska börja öppna.

Ett barn ska känna att den får överflöd av kärlek från alla närvarande och inte sitta ensam någonstans.

Ett barn ska inte behöva få den där konstiga känslan tack vare att alkohol finns med i bilden.

Ett barn ska inte behöva vara orolig för hur kvällen kommer sluta om det blir för många glas.

Ett barn ska inte behöva vara orolig att inte bli sedd eller hörd för att fokuset ligger på annat.

Ett barn ska inte behöva välja att krama sin nalle för att få kärlek när alkoholen har tagit över hela julafton.

Glöm inte att tänka på barnen på julafton för dom är viktigast, det är deras dag!"

 
 
 
 
Moa Hansson

Fina sofia, alltid kul med gästbloggare ❤️

Svar: Visst är hon det. <3
Hanna

Anna

Jag känner mig verkligen lyckligt lottad efter att ha läst det här inlägget. Första gången jag såg mina föräldrar "fnittriga" av alkohol var jag minst 17 år gammal. Innan dess har aldrig alkohol förekommit så att den har märkts av. Jag misstänker att en snaps till sillen har förekommit på jul men inte mer. Hoppas att vi alla kan hjälpa till att förändra samhället och de barn som inte får den tryggheten! ❤️

Svar: Det hoppas jag med! Fin kommentar. <3
Hanna

sofia

Åh tack snälla du för att jag fick gästblogga hos dig, det betyder så mycket för mig. Vad fin du är, desamma till dig verkligen :)

Svar: Det var bara roligt! Glad att du ville blogga hos mig. <3 <3
Hanna

Viktor Högnäs

Hon skriver så himla bra tycker jag! :) Hon har gått igenom mycket och är så himla stark!

Svar: Visst gör hon! Jag är imponerad av henne styrka!
Hanna

Marcus

Vilken tänkvärd berättelse av Sofia. <3

Svar: Visst är den det! Hon är stark!
Hanna

Elisabeth

En mycket berörande text. Tycker det är roligt med gästbloggare för man lär känna fler bloggare då. Man får ta till sig olika livsöden och det är intressant!

Svar: Vusst ör den berörande! Så starkt av henne att dela med sig.
Hanna

Amanda

Fina sofia hennes blogg är otroligt bra <3

Svar: Ja visst är den!
Hanna

Annica

Åh, vad jag skulle vilja krama dig! <3 Bara få ta ditt lilla jag i min famn och krama dig hårt och länge. Att visa ditt lilla jag, du som barn hur en jul kan se ut med mycket god mat, dansande runt julgranen och julklappar både till och från varandra. Lekar och bus i snön utanför hemmet. Tomten. Skratt och kärlek. UTAN alkohol..

Svar: Vilken fin kommentar du skrev till Sofia!
Hanna

Kamilla

Sofia har ju även jag följt ett bra tag nu. Hon är en fantastisk person som delar med sig av sina innersta tankar.

Svar: Jag håller med dig!
Hanna

Daisy

Så kul med gästbloggande :) spännande att läsa

Svar: Det tyckte jag med! :-)
Hanna

anna

otroligt gripande. starkt att våga berätta

Svar: Jag blev verkligen berörd när jag läste hennes text första gången. Håller med om att det är gripande!
Hanna

Madde

Fina Sofia! Så himla stark hon är, även sjukt rörande text så jag började gråta

Svar: Visst är hon stark! Så imponerad av henne att hon rest sig. <3
Hanna

Therese Carlsson

Ett barn ska inte vara med om det som Sofia och andra har varit med om . Det är en stark berättelse det här

Svar: Jag håller med dig!
Hanna

Pärla

Usch, katastrof att behöva växa upp med dom känslorna. Ingen ska vara full i barns närhet, tycker jag. Jag hoppas hennes liv vänder nu, att hon får många fina traditioner som hon skriver!

Svar: Ja, visst är det hemskt. Tänk om vuxna kunde tänka till lite vad gäller alkohol och barn.
Hanna

Anneli

Känner igen historien och jag känner precis som Sofia! Usch, vad alkohol förstört både jul, nyår och midsommar för mig och andra som är barn och ser fram emot en högtid som andra barn pratar så himla bra om. Har man barn så borde man försöka hålla sig borta från alkohol.

Svar: Beklagar att du varit med om samma sak! :-(
Hanna

Madde

Den historien är så gripande. Gör så ont i mig och att det är så vanligt. Att vi föräldrar inte förstår vad barnen säger eller ännu värre förnekar att det är ett problem. Julen är verkligen en högtid där man hellre dricker julmust. Där barnen får leka och busa helt fritt, där dom ska ha ont i magen av allt godis osv.

Svar: Jag blev verkligen berörd första gången jag läste hennes inlägg. Hon är så stark!
Hanna

Sanna


Jag känner igen det sofia skriver, är uppvuxen med alkoholist bland annat och vet precis hur det känns med ångest i kroppen pga alkohol runt omkring. Barn förstår, jag gjorde det tillslut när jag var liten💕

Svar: Det är så hemskt att veta att du haft en liknande uppväxt. <3 <3
Hanna

Linda

ojojoj så starkt. styrkekramar till dig och ditt mod att dela med dig av detta ... måtte alla föräldrar läsa och tänka för att förstå <3

Svar: Visst är hon fantastisk! <3
Hanna

Michelle

Kul att hon får gästblogga , har mkt kontakt med henne , så himla fin människa 💕 och så stark

Svar: Ja det håller jag med om! Skulle gärna träffa henne IRL framöver.
Hanna

https://nouw.com/elliealjundi

får verkligen en tankeställare när jag läser detta! Fint av henne att dela med sig.

Svar: Det tycker jag med!
Hanna

Julia

fina Sofia ❤ så roligt med gästbloggare

Svar: Det var väldigt roligt att få ha en gästbloggare hos mig. :-)
Hanna

Åse

Kul med första gästbloggaren :) Hon är en sån fin tjej med stor ryggsäck på ryggen. ÄLSKAR hennes blogg

Svar: Jag med! Hon är så härligt peppig och inspirerande. <3
Hanna

Kathrinea

Usch låter ju inte alls som bra upplevelser av julen, tänk vad alkohol kan förstöra mycket :( Håller tummarna för att det går bra att bygga upp egna traditioner kring julen och hitta lyckan i det igen <3

Svar: Det är hemskt men starkt av Sofia att berätta. Kanske att det kan hjälpa andra. Framförallt att veta att man inte är ensam.
Hanna

www.nouw.com/sannaevelyne

Mån blir så ledsen när man får höra hur en del barn har det på julafton...barn och alkohol hör aldrig ihop! Massa kramar till dig

Svar: Jag håller med dig!
Hanna

Sara

Det ger verkligen en inblick i hur många barn har det och lämnar en lättnad i mig att vi, i vår familj, aldrig har haft något samband mellan jul och alkohol.

Svar: Det är hemskt att tänka på att det här är många barns vardag!
Hanna

Melissa Skywalkz

Starkt av henne att dela, jag är uppvuxen med vita jular och det är jag tacksam för. Även idag dricker jag inte på julen även fast det är barn-fritt :)

Svar: Jag är också uppvuxen med vita jular. Tror inte ens min mamma har provat alkohol. Önskar alla den uppväxten.
Hanna

Mösstanten

Vi glömmer så lätt att alla inte har det bra på julen. Det har sannerligen inte varit lätt för dig. Men bra att få veta att allt börjar utvecklas till det bättre.

Svar: Det är lätt att glömma tyvärr. Det är så bra med internet där alla kan göra sin röst hörd.
Hanna

Anna

Vilket berörande inlägg! Jag har följt Sofias blogg länge och det är ofta som jag sitter med tårarna brännande bakom ögonlocken. En otroligt stark och inspirerande tjej som visar hur man hittar sin väg framåt.

Svar: Hon är fantastisk!
Hanna

Sandra

Fina, starka Sofia som kämpar framåt hela tiden ❤

Svar: Hon är stark! <3
Hanna

JUNITJEj

Stackars Sofia!! Jag vill ge henen en kram när jag läste detta.

Svar: Jag med!
Hanna

Fnulan

Vilken fin gest att du släpper in gästtalare i din blogg. Det var en jobbigt inlägg att läsa med många tankar. Det är så sorgligt med alla dessa barn som far illa för vuxnas dumhet. KRAM till er båda <3

Svar: Jag är glad att hon ville gästblogga hos mig!
Hanna

Johanna

Så himla bra skrivet, alltså jag mår så dåligt av att veta att vissa människor har det såhär, på en högtid som jag förknippar med lycka, trygghet och familjen <3 Sofia, du är så himla stark! Kram <3

Svar: Fint skrivet! <3 <3 <3
Hanna

Jennifer

Fina Sofia! Så underbar människa med ett stort hjärta & superbra blogg!

Svar: Fint skrivet! <3 <3 <3 <3
Hanna

Amanda

Tycker hon har såna gripande inlägg som både är hemskt och får en och tänka, det värsta är väl att jag kan på något sätt känna igen mig trots det inte var alkohol i bilden så vet jag hur ensamhet känns på julen. Julen är en tid för barnen precis som hon skriver. :)

Svar: Ledsamt att läsa att du känner igen dig vad gäller ensamheten! Kram <3
Hanna

Bella

Vad jag känner igen den där känslan, man vet inte vad det är man känner, bara ett obehag. Du har helt rätt i att barn märker när vuxna dricker. Det suger att vi är så många barn som fått uppleva vuxna utan alkoholkontroll! Är ledsen för din skull och allt du fått gå igenom ❤

Svar: Fint att du delar med dig av dina tankar! <3
Hanna

charlottelinden.se

Jättefint att få ta del av Sofias historia! Jag har läst en del i hennes blogg & många historier är så gripande. <3

Svar: Jag är väldigt glad över att hon ville blogga hos mig. :-)
Hanna

Katja

Fina Sofia!! Vilket otroligt starkt inlägg!! Fick själv en klump i magen!!

Svar: Visst är det starkt! Jag blev så berörd första gången jag läste det!
Hanna

Mirre - Sweetwords

Så stark historia och gripande och vad roligt att du uppmärksammas Sofia

Svar: Hon har en historia som är värd att lyssnas på.
Hanna

Kirsi

Sådär är det att växa upp med missbrukande föräldrar. :( Det påverkar en så mycket, så mycket. Sofia är så himla stark och skriver så bra om så svåra saker.

Och kul att du också gästbloggar! Om du någon gång vill gästblogga hos mig, så hojta till. :)

Svar: Jag vill jättegärna gästblogga hos dig! :-)
Hanna

Kamilla

Sofia är en stjärna som sprider så mkt kloka tankar och goda råd i livet.

yasmine mamma till dennis och angelina

läser hennes blogg helt fantastisk
starkt inlägg
kraam

Wifeey

Hon är så sjukt duktig och stark människa

Em

Vilket gripande inlägg. Ligger här med tårar som rinner för kinderna. Åh 😭 <3

sofia

Jag har läst igenom alla fina kommentarer jag har fått och wow! Alltså hur underbara är inte ni alla? Jag vill bara tacka från djupet av mitt hjärta, detta gjorde verkligen min dag ska ni veta. Stort tack till dig också finaste Hanna för att jag fick gästblogga här :) <3

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress