Tankar om mitt sockerstopp
Idag är det tre veckor sedan som jag åt godis. Tre veckor som gått relativt lätt. Jag har bestämt mig för att det inte ska ätas något sött och då är det lättare att hålla på det. Det största problemet den här veckan är att jag har varit så hungrig. Det har inte funnits någon botten i mig, trots att jag inte på något sätt begränsat mig utan verkligen ätit tills jag är mätt. Rickard upplever samma sak och hans teori är kroppen "saknar" kalorierna som den fick genom godiset. En annan intressant effekt är att känsligheten för det som är sött är så mycket högre nu än när jag började. Sylt till exempel smakar enbart sött, sötsliskigt och dant. När jag tänker på det så saknar jag inte godiset ett dugg. Jag har dock fortfarande inte bestämt om till exempel chips och popcorn räknas in i godis. Ett undantag har vi också bestämt att det kommer göras: grillad banan med smält choklad och glass. Det bara måste jag ha en gång. Vem vet, i år kanske jag inte ens tycker att det smakar gott....
En annan grej jag tänkt på som jag inte vet om det är relaterat till sockerstoppet men jag sover mycket bättre. Jag somnar som en sten och vaknar till någon gång bara. Jag vaknar även klarvaken vid fem. Först tänkte jag att det berodde på att när det är soluppgång så lyser solen direkt in i sovrummet. Dock så vaknar jag även om jag drar för gardinerna och stänger dörren. Det ska bli spännande att se hur kroppen känns efter ytterligare några veckor.
skriven
Det blir intressant att följa hur det går.