Jag har tänkt skriva det här inlägget ett tag. Jag har funderat över det här att vi ska vara så duktiga hela tiden. Hemmet ska vara tipptopp, på jobbet ska vi hinna allt och att göra fel är en mindre katastrof. Men jag tänkte på, vi måste inte vara så perfekta jämt. Det är helt okej att vara medel. Att en dag strunta i dammråttorna i hörnet och istället ta ett långt bad. Eller ta en härlig promenad. Framförallt måste vi inte hinna vara överrallt samtidigt.

Våga säg nej ibland. Det är ingen som kommer tacka dig för att du bränner ut dig och kör på för hårt. Det är inte konstigt att så många kvinnor bränner ut sig när kraven är så höga.

Jag vill uppmana dig till att våga sänka kraven. Är det tufft på jobbet en period, sänk kraven på dig själv vad gäller hemmet. Är utmattningen väl ett faktum så kommer det inte att ha varit värt det att ha kört på för fullt. Det tar lång tid att komma tillbaka från en utmattning och många blir inte sig själva igen. Lyssna på kroppen och ta det lugnt!  Det är inte värt det att vara en "duktig flicka"