Hanna

Victorialoppet 2017 del 2
Vilken cliffhanger det blev i förra inlägget. Nu är vi framme vid starten och Rickard drog iväg i full fart. Ohotad etta redan från start. En kille som låg bakom Rickard muttrade om "oj, är det det tempot som blir ikväll...."
Solen stekte och jag och Marcus gick och satte oss på en grässlänt vid målet. Sjöng med i gamla nittiotalsklassiker och väntade på att Rickard skulle komma i mål. Efter mindre än tretton minuter så kom Rickard in på arenan. Han såg pigg ut.
Rickards tid och tvåan var minuten efter. Det blev en intervju i mål och intervjuaren undrade om inte nio kilometer skulle vara något också och Rickard berättade då att han skulle springa det loppet också samma kväll. Det tyckte speakern var spännande och sa att "då ska vi följa dig ikväll".
Innan vi går över på min prestation så måste jag berättta om Rickards nio kilometers-lopp. Som skrivet tidigare så maxade han först på fyra kilometer och vann. Därefter ställer han upp för start i nio kilometer. Och vad händer där: han springer 9 kilometer på 37 minuter. Så totalt sprang han 13 kilometer på 51 minuter. Det var speakern som berättade det när han kom i mål. Jag är imponerad över kapaciteten som finns. Särskilt eftersom han knappt tränar förutom matcherna och träningspassen i mitt tempo...
Då är vi då framme vid min start. Lång väntan eller hur? Jag kände mig pigg men lite orolig över värmen. Att springa i hetta är verkligen inte min grej, jag har svårt att pressa mig. Men nu går jag händelserna lite i förväg. Starten gick och det var trångt fram till startlinjen. På det här loppet så är det inte "vanlig" tidtagning utan man ska trampa på en "platta" och då startar ens egen tid. Marcus tänkte springa med mig men han kände sig så pass pigg att det inte dröjde länge innan han var långt före. Rickard valde en position längre fram för att kunna springa snabbt så helt plötsligt var jag själv. Fast jag var inställd på att springa i min egen bubbla så blev det lite jobbigt.
Första kilometern kändes okej, jag la iväg i ett tempo som inte kändes extremt jobbigt men ändå snabbt. Men i värmen förbyttes snart den bra känslan till något helt annat. Det var bara att ta fram mitt pannben och börja mata kilometer. Jag hade hög målsättning den här gången, att slå min tid från första året. Jag fick dock revidera min målsättning dels till att inte gå något alls förutom vid vätskekontrollerna och att komma i mål. Steg för steg kom jag närmre mål och barnen som ville klatscha händerna när jag sprang förbi gav energi. Alltså publikstödet runt banan är verkligen suveränt! En riktig folkfest!
Jag var så besviken när jag kom i mål då tiden inte alls var vad jag tänkt mig. Loppet sprangs på 50,31 minuter och det är min sämsta tid. Jag mådde inte alls bra väl i mål, vätskebrist och helt färdig. Ville bara gråta och hade ingen lust att prata med någon. Dock så ska jag vara nöjd ändå för jag bröt inte och jag sprang hela tiden, även i uppförsbackarna sprang jag fast jag helst ville gå. Jag kollade placeringen från förra året jämfört med i år och trots sämre tid så var min placeringen bättre i år än förra året. Även totalt sett bland både killar och tjejer så har jag min bästa placering i år. Det kan jag definitivt vara nöjd med.
 
Jasmine

Du ska vara stolt över din prestation!

(Sent) Svar: Tack! Jag är så glad att jag har fått en heltidsanställning.

Kram

Kattis

Väldigt starkt jobbat med tanke på värmen, grymt att du sprang på utan att gå och tog bra placering!😀

Anonym

Du ska vara nöjd. Det är inte bara tiden man ska titta på. Förutsättningarna är helt olika från år till år med träningsform, dagsform och sömn mm. Detta var en jättebra tid sett till denna dags förutsättningar.

Caroline

Tycker som de ovan.
Var nöjd med din presentation!
Grymt av dig att inte ge upp :)

birgitmaria

Bra gjort!!

Sussi - Livet i söder!

Med tanke på värmen var det superbra jobbat - och med tanke på att du tagit in placeringar så var det säkert fler som regerade på värmen :-) Se det som din bästa placering i stället för bästa tid! (Sen är det ju alltid tråkigt med dålig känsla ändå, såklart)

Svar: Det är precis så jag ser det. Tack för kommentaren. :-)
Hanna

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress