Det visste ni inte om mig
♦ När jag var arton var jag, brorsan och dåvarande pojkvännen på raveparty. Det var galet hög musik, dansande människor i neon, dreadlocks och utsvängda brallor. Det var en väldigt speciell upplevelse, en gång blev det och aldrig mer. Jag kände mig inte helt bekväm att dansa bland andra människor, mest beroende på att jag verkligen inte har någon rytm eller koordination i kroppen.
♦ Det här med bemötande är väldigt viktigt för mig och jag kan bli sur när jag träffar människor i serviceyrken som inte bemöter mig så som jag förväntar mig. Som igår på bion, försökte skoja till det lite med mannen som rev våra biljetter och han inte ens bemödade sig om att ge ett leende. Sådant stör mig! Jag vill bli bemött som jag bemöter andra, lite yrkesskadad kanske. Jag har konstaterat att jag har väldigt höga krav på vad som är ett bra bemötande.
skriven
Håller med dig om andra punkten! :)