En gång hästtjej, alltid hästtjej

Jag har inte suttit på en häst på flera år och i trettioårspresent av Rickard fick jag ett presentkort på islandshästridning och ikväll var det dags. Hästen jag blev tilldelad heter Strákur, vilket betyder "grabben". Jag red tillsammans med en familj så jag var lite "utbölingen". Vi töltade massor och blev även galopp. Så roligt det var och det är så sant uttrycket "en gång hästtjej, alltid hästtjej". Jag hade inte glömt, det är som att cykla. Det sitter i ryggmärgen. Nu vill jag börja rida igen!
Ni får hålla tillgodo med dåliga motljusbilder. Går inte direkt att ha med sig stora kameran så jag lånade Samuels som gick att ha i fickan. Det var här jag red.
1 Linda:

skriven

va söta bilder

2 Gabriella:

skriven

Vilken härlig present du fick, så roligt! Jag tänkte faktiskt på det där igårkväll när jag pratade med min kusin som anordnat ridläger, att vad länge sedan det var jag red. Gick på ridskola i flera år när jag var yngre. Och det börjar ju vara några år sedan nu...:)

Svar: Ja det blev riktigt lyckat!
Hanna

3 Helén i Vilrummet:

skriven

Visst är det underbart! Jag red också en del som ung men sen dröjde det många många år innan jag satt på hästryggen igen. Nu har jag turen att mina grannar har två islänningar och jag kan gå upp och rida när jag vill. Hon är bara glad om hon blir avlastad lite. Tyvärr har jag inte så mycket tid som jag önskar, men det blir lite då och då i alla fall.
Kram Helén

Svar: Vilken lyx att kunna ha det så. Det vill jag med!
Hanna

Kommentera här: