Jag har inte räknat med att gå över tiden. Ingen har trott att jag skulle göra det, varken barnmorskorna jag träffat eller någon iannan i närheten. Nu känns det mer och mer som att det är det som gäller och det känns så jobbigt. Och ännu jobbigare att jag känner som jag gör. Det spelar ingen roll när bebisen kommer egentligen. Huvudsaken är att bebisen mår bra när den väl kommer. Men jag längtar och vill bara ha bebisen här nu.